Sök

Guide

Att ta beslut om att flytta till ett särskilt boende

Behovet av omsorg dygnet runt kan komma plötsligt efter en tid på sjukhus eller så sker det sakta och gradvis. Det är den äldre personens egen vilja som i första hand ska styra om och när det är dags att flytta till ett gemensamt boende med personal. Men, många med gamla föräldrar upplever att det är svårt att veta vad som är en gammal människas egen vilja och om de på allvar förstår sina egentliga möjligheter att klara sig på egen hand. Det kan kännas som ett mycket stort beslut att ta och ni är kanske fler i släkten som har olika åsikter om vad som är bäst. Och hur vet man egentligen vad som är bäst för någon annan?

Text: Anna Karin Wallberg

Vad är ett särskilt boende?

Ett boende för äldre som har stöd dygnet runt kallas med ett samlat begrepp för särskilt boende. Det kan de handla om boenden som kan ha lite olika inriktning och gå under benämningar som omvårdnadsboende, vård- och omsorgsboende, gruppboende, servicehus, ålderdomshem eller demensboende.

Gemensamt för dessa former av boende för äldre är att dina föräldrar där kan få stöd med allt de behöver i sin vardag – dygnet runt. Det ingår dessutom hälso- och sjukvårdsinsatser av exempelvis sjuksköterska och fysio- eller arbetsterapeut. Läkare kommer på regelbundna besök eller vid särskilda behov. Vid större behov av sjukvård får de boende hjälp att ta kontakt med den ordinarie sjukvården.

De särskilda boendeformerna kan vara ägda av kommunen men det kan också vara ett privat företag eller en ideell organisation som driver boendet efter att ha godkänts av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Det finns ett fåtal helt privata omsorgsboenden som äldre själv kan välja att bo i, men dessa betalas helt och fullt av de boende utan subvention från kommunen.

Vem får särskilt boende?

Det är biståndshandläggaren i den kommun som din förälder bor i som bedömer om behovet att få bo i ett särskilt boende är tillräckligt stort. Din förälder har alltid rätt att ansöka om en plats men för att den ska godkännas så måste behoven vara så stora att de inte kan tillgodoses av hemtjänsten. Det finns sällan ett överskott av lediga platser på boenden som finns i kommunen. Möjligheterna att välja exakt vilket boende som blir aktuellt för din förälder kan därför vara ganska begränsade just när behovet uppstår.

Vad kostar särskilt boende?

Om din förälder blir beviljat ett biståndsbedömt särskilt boende med omsorg dygnet runt så ska hen själv betala hyra för bostaden, avgift för alla måltider samt en omsorgsavgift. Övriga kostnader finansieras av skatteintäkter.

Hyran bestäms utifrån boendets storlek och standard i relation till andra hyresbostäder i kommunen eller närområdet enligt hyreslagen.

Omsorgsavgiften är den samma för alla boenden i kommunen men kan variera mellan olika kommuner; gå in på deras hemsida för att få exakta uppgifter för just din förälder. Avgiften beräknas individuellt men det finns ett tak för hur hög den kan bli, så kallad maxtaxa. Tanken är att den som betalar ska ha kvar en viss summa (förbehållsbelopp) efter att ha betalat skatt, bostadskostnad och omsorgsavgiften. Summan varierar för den som är ensamboende eller samboende och uppdateras varje år i relation till prisbasbeloppet. För ensamboende är beloppet som ska finnas kvar 5 652 kr och för var och en av samboende 4 706 kr beräknat på prisbasbeloppet för år 2022.

Hur ska du kunna ta ställning?

Att bestämma dig för att du tycker att det är dags för din förälder att flytta från sitt hem till ett äldreboende är sannolikt en av de absolut svåraste frågorna som du tar ställning till under ditt liv. Hur ska du bedöma om det är dags och hur ska du kunna förmå dig att genomföra flytten? Kanske har du till och med tidigare lovat din förälder att de aldrig ska behöva bo på ålderdomshem. Men det var då och tyvärr är det inte alltid möjligt att hålla ett sådant löfte när det inte längre finns någon annan realistisk lösning.

Med det sagt är det viktigt att komma ihåg att ingen har laglig rätt att tvinga någon att flytta till ett boende. Du har ingen rätt att samtycka till vård eller omsorg mot din förälders uttryckliga vilja men det finns heller inga bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen eller i socialtjänstlagen som klargör vad som gäller när en person inte kan samtycka till en åtgärd eller insats.

Samtycke kan ges skriftligt eller muntligt, tex genom en jakande nick. Det kan också vara presumerat, vilket innebär att din förälder samtycker även om det inte uttrycks. Men då måste han eller hon ha informerats och inte gett uttryck för någon motvilja. Ett annat slags samtycke kallas för hypotetiskt och innebär att personen inte har gett sitt samtycke men om hon eller han hade kunnat så är bedömningen att personen skulle gjort det.

Om du själv känner ett stort tvivel på att din förälder kommer att må bra på ett särskilt boende så kan det vara till hjälp att fundera på om boendet kan innebära ökad livskvalitet både för dig och för din förälder. Kommer trygghetskänslan att öka och kan nivån på omsorgen höjas? Ger boendet möjlighet till både social samvaro och möjlighet till ett privat liv? Kan din förälders lilla lägenhet inredas så att det påminner om vardagen där hemma?

När ni inte kommer överens

Allt som oftast är ni flera vuxna som ska ta beslutet när det är dags för någon som är äldre att flytta in på ett särskilt boende. Om din förälder inte har en god man eller förvaltare så kan det vara du och dina syskon som ska ta beslutet men det kan också vara så att det bara är en av dina föräldrar som behöver flytta samtidigt som dennes partner vill något annat. Om partnern dessutom inte är din egen förälder så kan det finns ännu fler personer som har åsikter i frågan.

Om ni har svårt att komma överens om vad som är bäst för din förälder så är ni verkligen inte ensamma. Det är ett oerhört svårt beslut och alla har sin bild av vad som är den bästa vården och omsorgen. Kanske finns det i er familj, som hos så många andra, gamla upplevda oförrätter som blommar upp i era diskussioner och står i vägen för det faktiska beslutet. Förhoppningsvis kan ni komma förbi osämjan på egen hand i familjen. Om det inte fungerar kan det vara bra att ta in en utomstående person som hjälper er att åtminstone ta ett beslut om din förälders behov och eventuella flytt. Fråga er biståndshandläggare om tips eller kontakta en terapeut som är van vid att lösa konflikter i familjer.

Hur vet man när det är dags?

När du och din förälders övriga närstående upplever att det börjar bli för svårt för din förälder att bo hemma, trots omfattande stöd från hemtjänsten, så är det dags att ta upp frågan till diskussion med kommunens biståndshandläggare. Fråga hur de bedömer situationen för din förälder just nu och hur situationen ska vara för att hen ska få möjlighet att flytta till ett särskilt boende. Förbered dig på att du och biståndshandläggaren kan ha olika uppfattning om hur behovet av vård, omsorg, trygghet och social samvaro ska se ut för att en flytt ska vara nödvändig.

När kommunen väl beviljat en plats på särskilt boende så ska den erbjudas omgående. Det kan betyda att valet av boende och inflyttningen förväntas ske inom mycket kort tid. Det är därför inte säkert att din förälder kan få plats på just det äldreboende som de önskar. Hen kommer sannolikt helt enkelt bli erbjuden en plats där det finns något ledigt. Om kommunen däremot inte lyckas ordna en plats inom tre månader från beviljandet så kan ni rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, vilka kan döma kommunen till böter.

Om kommunen tar ett beslut som ni inte är nöja med så kan dina föräldrar överklaga beslutet genom att skriva till socialnämnden i den kommun som beslutet gäller. De måste skicka in sin överklagan senast tre veckor efter att de fått kommunens skriftliga beslut. Om socialnämnden inte ändrar beslutet så skickas deras anmälan vidare till Förvaltningsrätten. Läs mer i Socialstyrelsen informationsmaterial.