Smarta prylar – köpa eller låna

Har du koll på vad som är svårt för din förälder i vardagen? För många kan en sådan enkel sak som att få upp förpackningar eller att få på sig sina strumpor skapa problem och irritation. Som anhörig kan det vara svårt att sätta sig in i vilka situationer som är trixiga för just din förälder. Det bästa sättet är förstås att fråga direkt men du kan också vara uppmärksam på vad som tar tid för din förälder när ni umgås i vardagen.

Det finns enkla och snygga hjälpmedel för nästan allt som hör livet till. Kanske har du själv redan prövat skor med broddar eller ett längre skohorn? Och det finns så mycket mer! En del kan du enkelt köpa på affärer eller webshopar som specialiserat sig på hjälpmedel och fiffiga lösningar. Andra lite större hjälpmedel som rollatorer, toalettstolar och ben som höjer sängen kan du få låna eller få utan större kostnad.

För att få ett hjälpmedel förskrivet så måste dina föräldrars behov prövas. Ibland är det kommunen som sköter detta och på andra ställen i landet är det Regionen som är ansvarig. Kolla på hemsidan till den kommun där dina föräldrar bor eller den Region som de tillhör. Det är ofta arbetsterapeuter och fysioterapeuter som har rätt att skriva ut hjälpmedel.

Vid ett besök hemma hos dina föräldrar eller i samband med ett vårdbesök görs en bedömning av vilka behov som finns och vilka hjälpmedel som skulle kunna underlätta. Därefter fattas ett beslut om vilka hjälpmedel som dina föräldrar får tillgång till och de får hjälp att beställa dem. Det här beslutet kan dessvärre inte överklagas men ni kan alltid fortsätta en diskussion med de som tagit beslutet och deras chefer.

Tänk på att en arbetsterapeut eller fysioterapeut kan ge goda råd även kring inköp av nya sängar, soffor och fåtöljer hemma hos dina föräldrar. Det är onödigt att göra långsiktiga inköp som sedan snabbt blir fel när dina föräldrar får svårare att ta sig upp ur för låga sittmöbler eller ner från för höga sängar. Ibland kanske det handlar mer om en ommöblering för att undvika fall eller för att komma fram med rullatorn.

Hörapparater

Visst är det irriterande när dina föräldrar inte hör vad du säger? Och då kan man ju tänka sig hur jobbigt det är att inte höra vad andra säger. Hörselnedsättning är mycket vanligt i takt med ökande ålder. Att inte höra är ett allvarligt funktionshinder i vissa situationer och det tar mycket energi för den som är drabbad.

Hörapparater hör till de hjälpmedel som kan förskrivas genom regionen. Exakt hur det går till och vilka olika hörapparater som kan ingå varierar stort mellan olika delar i landet. Det är en audionom som testar dina föräldrars hörsel och gör bedömningen om det finns behov av en hörapparat och i så fall vilken typ.

I flera regioner behöver du en remiss för att komma till en audionom. Dina föräldrar måste då ta kontakt med en vårdcentral eller en öronmottagning för att få en remiss. Andra regioner har infört så kallat vårdval för hörselvården. Då kan din förälder själv ta kontakt med en godkänd hörselmottagning.

För utprovning av hörapparat gäller vårdgarantin. Den innebär att det ska ta högst 90 dagar från att den som har tagit kontakt med vården ska få komma till en audionom för en bedömning.

De riktlinjer som finns i regionen påverkar också vilka hjälpmedel audionomen föreslår. I alla regioner finns det vissa hjälpmedel som audionomen i första hand ska skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat sortiment.

Din förälder kan få låna, hyra eller köpa hjälpmedel för sin hörselnedsättning. Den avgift som alla får betala varierar mellan olika regioner. Ibland är det helt utan avgift och ibland får de betala en del av avgiften. Ibland finns även en besöksavgift hos audionomen.

I vissa regioner kan du få betala mellanskillnaden om du vill ha ett dyrare hjälpmedel, medan andra regioner inte alls säljer hjälpmedel. I några regioner kan man få en viss summa pengar som för att själv köpa hörapparat eller andra hjälpmedel för. Det kallas att man får en rekvisition. Dina föräldrar kan också lägga till egna pengar och köpa en dyrare apparat än de annars skulle kunna få.

Det kan vara bra att prova olika hörapparater hemma och i olika situationer och jämföra priserna och hur lätta de är att hantera innan din förälder bestämmer sig.

Bostadsanpassningsbidrag

Det finns en svensk lag som ger alla rätt att söka bidrag för att anpassa sin permanenta bostad om en varaktig funktionsnedsättning skapar hinder för att kunna bo kvar. Det gäller också när nedsättningen beror på hög ålder. Det kan handla om problem som uppstår i hemmet som beror på både fysiska och kognitiva orsaker.

Det kan gälla hinder för att komma in och ut, sköta hygienen, laga mat, eller att förflytta sig inne i hemmet mellan olika våningar. Bidrag lämnas för att anpassa och komplettera nödvändiga fasta funktioner i och i anslutning till en bostad, såväl inom som utomhus och omfattar hela kostnaden.

Här är några exempel på sådant som är vanligt att söka bostadsanpassning för:

• Anpassad duschplats om din förälder har svårt att ta sig i och ur badkaret.
• Ledstänger och stödhandtag som din förälder kan hålla dig i.
• Stoltrapphissar så att din förälder tar sig mellan våningar i ditt hem.
• Spol- och tork toaletter (bidé) så att din förälder klarar intimhygienen själv.
• Installera en spisvakt som slår av spisen om din förälder glömmer den på.
• Hiss vid entrén om din förälder har svårt att ta dig in i bostaden.
• Ramper vid entrén som gör det möjligt att ta sig in och ut i bostaden
• Kökslösningar som kan vara höj och sänkbara skåp och bänkskivor i köket.
• Dörröppnare så att dörren öppnar sig automatiskt.
• Ta bort trösklar och göra dörröppningar bredare om din förälder har svårt att förflytta dig i bostaden.
• Förstärka belysningen i köket om din förälder har en synnedsättning.
• Det kan också vara andra varaktiga anpassningar som vid exempelvis en kognitiv funktionsnedsättning.

En ansökan om bostadsanpassningsbidrag är avgiftsfri görs hos kommunen. Den som söker bostadsanpassning behöver ett intyg från sjukvården att du har ett ”behov” och att det behöver lösas genom en bostadsanpassning. Intyget görs ofta av en arbetsterapeut, eller fysioterapeut men det kan även vara annan med sjukvårdslegitimation som en läkare eller sjuksköterska. Dina föräldrar måste därför ta kontakt med vården för att beskriva sitt problem i hemmet och be att få ett intyg för att söka bostadsanpassning.

Du hittar mer information och länkar till alla kommuners informationssidor på bostadscenter.se

Färdtjänst

Om din förälder har stora svårigheter att förflytta sig själv eller att åka med kollektivtrafiken så kan hen vara berättigad till färdtjänst. Det är ofta olika taxibolag som utför resorna och de använder olika bilar beroende på om din förälder behöver ha med sig extra hjälpmedel eller om hen kan sitta i en vanlig personbil.

Din förälder ansöker om färdtjänst hos den kommun som hen är folkbokförd i, eller hos den Region som ansvarar för kollektivtrafiken. Oftast finns det en färdtjänsthandläggare som kan hjälpa till. I vissa Regioner behöves även ett läkarintyg när din förälder ansöker om färdtjänst. Du hittar mer information på 1177.se under den aktuella Regionen.

Rätten till färdtjänst är densamma i hela Sverige och regleras i lag, men det finns ofta lokala eller regionala regler som kompletterar lagen.

Om din förälder beviljas färdtjänst så får hen ett färdtjänsttillstånd. Hur många resor som beviljas beror på vilket behov din förälder har och var hen bor. Ett färdtjänsttillstånd kan gälla för en viss period eller tills vidare.

Färdtjänstresor behöver bokas i förväg och sker genom telefonsamtal. Vid varje resa med färdtjänst betalar din förälder en egenavgift direkt till chauffören. Kostnaden beror på hur lång resan är och varierar mellan kommunerna.

Din förälder har rätt att ha med sig en ledsagare under resan om hen av någon anledning inte kan åka ensam med färdtjänsten. En ledsagare är en person som kan hjälpa till när din förälder ska göra något utanför sitt hem. Din förälder har inte rätt till ledsagare under resan om hen klarar resan själv, men behöver ledsagare när hen kommer fram.

 Det är kommunen eller Regionen som beslutar om din förälder har rätt till en ledsagare. Ledsagaren får följa med utan extra kostnad.

I de flesta kommuner är det samåkning inom färdtjänsten. Det betyder att din förälder kan få dela bil med andra. Resan kan då ta längre tid eftersom föraren måste hämta upp och släppa av flera personer.

Du kan få riksfärdtjänst om din funktionsnedsättning gör att du inte kan resa med kollektivtrafiken eller allmänna kommunikationsmedel på grund av att det blir mycket dyrare än normalt eller om din förälder behöver ledsagare under resan. Riksfärdtjänst gäller för resor till resmål utanför det område som den beviljade färdtjänsten gäller för. Det kan till exempel vara resor från en kommun till en annan, och ibland för resor till resmål utanför länet. Syftet med resan kan till exempel vara semester eller en fritidsaktivitet. Resorna kan bara ske i Sverige.

Riksfärdtjänst beviljas oftast för att resa med tåg tillsammans med en ledsagare. Om din förälder inte klarar att resa med tåg kan hen istället få resa med en personbil eller ett specialfordon. Ibland kan riksfärdtjänst beviljas för att flyga, exempelvis om din förälder måste ha egen ledsagare och det inte räcker med den assistans som kan fås från flygplatsen.