Sök

Riskerna med högt blodtryck

Ett obehandlat högt blodtryck räknas till en av landets folksjukdomar. Högt blodtryck, eller hypertoni som det också kallas, är dessutom en av de starkast bidragande orsakerna till hjärt-kärlsjukdom som till exempel stroke, hjärtinfarkt och hjärtsvikt. I Sverige har nästan hälften av alla i åldersgruppen 65–85 år högt blodtryck.

Vad är blodtryck?

Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när blodet pumpas ut från hjärtat. Trycket är som högst när hjärtat drar ihop och tömmer sig (det systoliska trycket) och som lägst när det vilar mellan sammandragningarna (det diastoliska trycket). Normalt blodtryck anses ligga under 140 mmHg för det systoliska trycket och under 90 mmHg för det diastoliska trycket.

Hur behandlas högt blodtryck?

Grunden för behandlingen av högt blodtryck är livsstilsförändringar vad gäller kost och fysisk aktivitet. Det innebär regelbunden motion, mindre salt och alkohol, stopp för rökning och snusning samt hantering av negativ stress. Livsstilsförändringarna kan behöva kompletteras med blodtryckssänkande läkemedel.

Vilka symptom ger högt blodtryck?

Högt blodtryck ger i allmänhet inga symptom. Det är först vid riktigt högt blodtryck som man kan få tydligare symtom, till exempel kraftig trötthet, illamående, svår huvudvärk och andnöd. Det är därför viktigt att regelbundet låta kontrollera sitt blodtryck.

Hur vanligt är högt blodtryck?

Högt blodtryck är vanligt och andelen i befolkningen med högt blodtryck stiger med åldern. I Sverige har mellan 20 och 30 % av befolkningen högt blodtryck och i 65-årsåldern handlar det om drygt hälften. Förekomsten av högt blodtryck ökar i Sverige, framför allt bland män.

Vilka mätvärden gäller för normalt blodtryck?

Det systoliska blodtrycket, dvs det högsta värdet när hjärtat drar ihop och tömmer sig, bör normalt ligga på en nivå under 140 mmHg, ibland hos yngre under 130 mmHg (men inte under 120 mmHg).

 

Vilka forskningsframgångar finns?

Läkemedel som sänker blodtrycket, från 1960-talet då betablockerare introducerades fram till idag då exempelvis så kallade ACE- och ARB-läkemedel som påverkar renin-angiotensin-aldosteronsystemet (RAAS) används i hög grad. De RAAS-påverkande läkemedlen introducerades under 1980- och 1990-talen och tillhör idag förstahandsvalen tillsammans med tiazid-diuretika och kalciumantagonister. Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket utan väl definierade blodtrycksmål, men senare forskning visar att detta behövs.

Vilka är forskningsutmaningarna?

En utmaning är att hitta läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda för patienten.

Förhoppningen är att man som ett resultat av genetisk forskning på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga vilka personer som är i riskgruppen för högt blodtryck för att kunna förebygga både hypertonin och dess följdsjukdomar. I dag försöker man bland annat hitta de gener som höjer respektive sänker blodtrycket för att kunna skapa nya läkemedel och andra behandlingsmetoder. Hjärt-Lungfonden givare är med och finansierar forskning kring riskfaktorer som högt blodtryck.

Gå vår Blodtrycksskola och gör kunskapstest:

https://www.hjart-lungfonden.se/halsa/riskfaktorer/hogt-blodtryck/kunskapskollen/