I avtalsförhållanden mellan företag är det vanligt att man har en skiljeklausul, det vill säga ett villkor om att en eventuell tvist mellan parterna ska avgöras genom ett skiljeförfarande. Har man inte avtalat om en skiljeklausul kommer en eventuell tvist hanteras genom ett förfarande i allmän domstol. Det finns givetvis för- och nackdelar med båda tvistlösningsalternativen och man bör därför fundera på vilket alternativ som passar bäst i det specifika avtalsförhållandet.

En process i allmän domstol kan potentiellt sett behöva gå igenom tre instanser innan den är helt klar. Det innebär att det kan ta flera år innan en tvist blir slutligt avgjord. Vid ett skiljeförfarande avgörs tvisten av en enda instans vilket medför att det kan gå betydligt snabbare än en domstolsprocess. Nackdelen med att det bara finns en instans i skiljeförfarandet är att det inte går att överklaga skiljedomen i själva sakfrågan. En skiljedom som inte har uppfyllt gällande rättssäkerhetskrav kan dock överklagas och ogiltigförklaras av allmän domstol.

Vid ett skiljeförfarande har parterna stort inflytande över skiljenämndens utformning, alltså vilka skiljemän som ska fatta beslut i tvisten. Det medför att parterna själva kan välja skiljemän som är särskilt kunniga inom det område och i de frågor som tvisten handlar om. Möjligheten att själva kunna välja skiljemän har dock sitt pris, nämligen höga kostnader. Vid ett skiljeförfarande måste parterna själva bekosta skiljemän och sekreterare. Därtill kommer kostnader för egna ombud och dessutom risken att behöva stå för motpartens kostnader för tvisten. I en allmän domstol finns det inga möjligheter för parterna att påverka domstolens sammansättning men parterna behöver heller inte betala för domstolens tjänstemän.

Ytterligare en stor skillnad mellan de två alternativen är att ett skiljeförfarande innebär att tvisten behandlas under sekretess. Utomstående har därmed ingen insyn i förfarandet och får heller varken reda på tvistens innehåll eller ens kännedom om att det pågår en tvist. Ett allmänt domstolsförfarande är däremot en offentlig process där vem som helst kan begära ut handlingar och ta del av domen. Sekretessen i ett skiljeförfarande är ofta av stor betydelse i valet mellan de två tvistlösningsalternativen.

Väljer man att använda sig av skiljeförfarande i ett avtal är det viktigt att skiljeklausulen är väl genomtänkt och tydligt utformad. Bland annat bör man ange hur många skiljemän nämnden ska bestå av, var skiljeförfarandet ska äga rum, vilket språk som ska användas och vilket lands lag som ska tillämpas. Man bör även fundera på möjligheterna till förenklat skiljeförfarande och medling. Sammantaget finns det flera delar som noga ska övervägas och skiljeklausulen behöver därför anpassas till det specifika avtalsförhållandet.

Att hamna i en tvist med en leverantör eller samarbetspartner är aldrig roligt. För att undvika att hamna i en tvist bör du:

• Se till att alltid ha skriftliga avtal.
• Säkerställa att det är tydligt i avtalen vad ni är överens om och vilka villkor som ska gälla.
• Fundera över vilken tvistlösningsprincip som ska gälla. Ska en tvist avgöras genom skiljeförfarande måste det finnas en skiljeklausul i avtalet, annars gäller allmän domstol.

Ibland är en tvist tyvärr oundviklig, så om du hamnar i en tvist bör du:

• Fundera över hur långt det är värt att driva tvisten. En domstolsprocess tar lång tid, är resurskrävande och utgången är osäker. Det kan vara värt att kompromissa för att hitta en lösning.
• Ta kontakt med ditt försäkringsbolag redan i ett tidigt skede för att kontrollera när du kan ta del av rättsskyddet i din företagsförsäkring.

Behöver du hjälp av en jurist? Boka tid hos Företagarens Jurist för rådgivning.