En sådan fråga är hur ni ska fördela egendom mellan er. Det görs genom en bodelning. I vissa fall kan makar själva komma överens om hur fördelningen ska göras.  I andra fall går det att komma överens med hjälp av någon av våra jurister.   

Om ni inte kan komma överens 

Ibland går det trots flera försök inte att hitta en överenskommelse. Det som återstår att göra då är att ansöka om en bodelningsförrättare. Läs mer om ansökan om bodelningsförrättare här.  

Innan du ansöker om en bodelningsförrättare är det bra att känna till att det ofta kan bli en kostsam process. Bodelningsförrättaren har rätt att få betalt för sitt arvode och sina utgifter. Utgångspunkten är att kostnaderna ska delas lika mellan makarna.   

Vad gör en bodelningsförrättare?  

Bodelningsförrättaren kan sägas vara en form av opartisk domare. Han eller hon ska i första hand försöka få er makar att komma överens genom att diskutera olika alternativ. Går det inte så behöver bodelningsförrättaren fatta ett beslut om hur bodelningen ska göras.   

Det som bodelningsförrättaren gör inledningsvis är att bestämma om det finns ett behov av att göra en bouppteckning, vilket är en förteckning för makarnas tillgångar och skulder. Varje make ska då lämna uppgifter till bodelningsförrättaren om sina tillgångar och skulder.   

På så sätt kan makarna få en bild av de ekonomiska förhållandena och få underlag för sina ståndpunkter inför bodelningen. Om någon av makarna vägrar att göra det finns en möjlighet för bodelningsförrättaren att ansöka hos domstol att den vägrande maken ska föreläggas att lämna uppgifter. I sista hand kan domstolen döma ut ett vite mot den vägrande maken.  

Bodelningsförrättaren ska kalla makarna till en förrättning, som är en form av sammanträde. Vid förrättningen ligger det i bodelningsförrättarens uppdrag att i första hand försöka få makarna att komma överens om fördelningen av egendomen. Om det inte går ska bodelningsförrättaren själv bestämma om fördelningen.   

Bodelningsförrättaren behöver då ta ställning till en rad frågor. Till exempel vem av makarna som en viss egendom tillhör och vilken egendom som ska ingå i bodelningen. Därefter gör bodelningsförrättaren en beräkning av respektive makes andel i boet, en så kallad andelsberäkning.  

Om någon av makarna begär att få överta den andres bostad eller bohag, ska bodelningsförrättaren också göra den behovs- och skälighetsprövning som ska ske i sådana fall.  

Hur parternas tillgångar sedan ska fördelas dem emellan beslutar bodelningsförrättaren om vid den så kallad lottläggningen. Hur fördelningen ska göras antecknas i ett beslut om bodelning.  

Överklaga bodelning 

Om en make inte är nöjd med bodelningsförrättarens beslut kan han eller hon överklaga det till tingsrätten. Det görs genom att den missnöjda maken väcker talan vid tingsrätten inom fyra veckor från att han eller hon fått del av beslutet. Det kallas klander av bodelning.   

Behöver jag ha ett ombud?  

Bodelningsförrättarens roll är att vara opartisk. Många väljer att ha ett juridiskt ombud som kan företräda just de egna intressena i bodelningen. Ofta kan det vara flera sammanträden och omfattande skriftväxling under processen hos bodelningsförrättaren. Om du har ett ombud är det han eller hon som för din talan och hjälper till att formulera dina rättsliga synpunkter i förhållande till bodelningsförrättaren.

Behöver du hjälp av en jurist? Boka tid hos Familjens Jurist för rådgivning.