Sök

Vem kan bli förälder genom adoption?

Regler om adoption återfinns i fjärde kapitlet i föräldrabalken. Ensamstående personer kan få tillstånd till adoption men fler än två personer kan inte adoptera tillsammans och de två som ska adoptera måste vara i en parrelation med varandra för att bli föräldrar tillsammans

Text: Caroline Sörgjerd, jurist Familjens Jurist

Således kan inte två vänner adoptera ihop och inte heller separerade personer. Kravet på äktenskap slopades 2018 så även sambor kan ansökan om att få adoptera och sedan 2003 kan två personer av samma kön adoptera tillsammans.

När Sverige gjorde det möjligt för samkönade par att adoptera skapades rubriker utomlands. Sverige var nämligen först i världen med vad som på rubrikerna benämndes ”homoadoption”. Ordet säger en del om den nivå av fördomar mot homosexuella som fortfarande rådde i samhället, särskilt kopplat till föräldraskap. I Sverige hade frågan utretts tidigare men inte genomförts pga just risk för barnet att utsättas för fördomar men 2003 ansåg Sverige ändå att det var dags. Reformen utgjorde ett led i rättsutvecklingen mot att så långt som möjligt likställa homo- och heterosexuella i samhället, så länge reformer inte stred mot principen om barnets bästa.

Den uppmärksammande lagändringen skapade naturligtvis stora förväntningar bland samkönade par som ställde sig i adoptionskö, men i praktiken fick inte lagändringen särskilt stort genomslag. Även om man blir godkänd och ses som lämplig i Sverige så är det inte säkert att man får adoptera ett barn från ett annat land. Det är i slutänden givarlandet som bestämmer var barnet ska hamna och som godkänner placeringen och föräldrarna. Reformen hade ändå ett starkt symbolvärde och visade att vi i Sverige ansåg att samkönade par var lämpliga som föräldrar. Nu har vi i och för sig läst i tidningarna om exempel på att samkönade par har adopterat barn från ett annat land tillsammans men det är fortfarande ovanligt att samkönade par adopterar från utlandet, i alla fall om inte någon av dem har koppling till landet i fråga.

Som ensamstående person kan det också vara svårt att bli matchad med ett barn i adoptionshänseende då många givarländer i första hand vill att barnet får två föräldrar. Många länder kräver även giftermål då ogifta sambor inte anses som lika stabila familjer. Samboende utom äktenskap som i Sverige är en stabil samlevnadsform saknar ofta motsvarighet utomlands.

Närståendeadoption, vad är det?

Inför lagändringen 2003 gällde det inte bara möjlighet för samkönade att adoptera från utlandet. En än mer angelägen och praktiskt relevant fråga var den om så kallad närståendeadoption.

Vad är då närståendeadoption? Jo, det finns olika former av adoption även om det i lagen bara talas om ”adoption”, kort och gott. Det finns internationell adoption (adoption av ett barn fött i utlandet), nationell adoption (adoption inom Sverige, ovanligt) och närståendeadoption (inom familjen, adoption av makes/makas eller sambos barn). I många regnbågsfamiljer sker närståendeadoption när ett barn blivit till utanför svensk sjukvård eller efter ett surrogatarrangemang utomlands. Närståendeadoption handlar om att rättsligt erkänna familjeband mellan ett barn och en vuxen, som redan existerar i praktiken, till skillnad från internationell adoption där det handlar om att skapa nya band i och med adoptionen. Regler om närståendeadoption för samkönade par finns på de flesta håll i Europa och på många andra håll i världen.

Behöver du hjälp av en jurist? Boka tid hos Familjens Jurist för rådgivning.